Vårvärme

Härlig dag i sol och värme och med stor skörd till lunchen. Ute plockar jag vintersallat, grönkål och brysselkål. Brysselkålen börjar öppna sig så varje litet huvud blir en rosett, som den nyare korsningen mellan brysselkål och grönkål som kallas rosettkål.

Självsådd vintersallat i februari.

Den perenna kålen, sorten Daubenton har blivit fina buskar med många nya grenar. Det jag har råd att avstå just nu får bli sticklingar som blir nya plantor, både till försäljning och egen odling.

Perenn kål i februari året efter plantering.
Lågt sittande nya grenar på den perenna kålen.

I växthuset börjar Pak choi och salladskål att gå upp i blom så stjälkarna klipps av och åker i woken. Vinterportlaken växer vidare och breder ut sig, inga blommor där ännu. Och så ägg såklart – det bästa vårtecknet av alla, första äggen kom i början av februari. Hönans äggproduktion styrs av ljuset.

Pak Choi i knopp.

Växthuset är tvättat, sopat och vårfint. Under arbetet med högtryckstvätten börjar det kännas lite tveksamt att göra av med stora mängder vatten bara för det är enklare än att använda hink och svamp. Jämfört med att använda trädgårdsslangen är det däremot bättre, det lär gå åt ca 1/8 så mycket vatten med högtrycksfunktionen.
Det är dags att lyfta upp tunnan som fungerat som vinterförvaring för rotsakerna så det som är kvar måste ätas eller flyttas till kallskafferiet. I anslutning till köket finns ett litet rum kylt med jordkyla som dras in via ett 15 -20 meter långt nedgrävt rör norr om huset.

Tilluft till skafferiet.

Vitlöken är uppe minst en dm i växthuset och har senaste veckan kommit upp även ute.

Höstplanterad vitlök i växthuset i februari.
Höstplanterad vitlök.

Det finns kvar en hel del av förra årets skörd och några har börjat gro i tråget i köket, så dem petar jag ner i växthuset, i kanterna så de kan stå kvar när det blir dags att sätta ut tomatplantor eller annat. Precis som med basilika och andra örter kan de kanske ha en viss avskräckande verkan på diverse ohyra framåt vår och sommar.
Några sådder blev det också i växthuset, den här gången spenat, rädisor och dill. Tänk på att täcka sådder med något organiskt material som gamla fuktiga löv, lite fjolårsgräs eller liknande, inte för tjockt, så håller det sig fuktigt längre och du sparar på vattnet.

Lövtäcke över spenatsådd.

Resten av hinkarna med bokashi gräver jag ner i små diken tillsammans med det som är kvar av fjolårskomposten. Nu behöver allt vattnas igenom ordentligt och sedan blir det fler snabbväxande sådder innan platsen behövs för huvudskörden av aubergine, tomat, gurka, melon, chili mm. För att spara på min egen brunn så hoppas jag på fortsatt milt väder så vatten kan samlas i tunnorna.

Något nytt för i år som kommit med posten är tomtkrokar med BIO-snöre som är komposterbart och Bioclips för att fästa snöret med längs stjälken på tomat och gurka. Det betyder att man slipper vira snöret runt plantan och därmed riskera att bryta av toppen. Bioclipsen är inte tillverkade av GMO-majs utan baserade på vegetabiliska oljor. Jag har tidigare bara använt jutesnöre och virat plantorna, får se om detta blir enklare och bättre.

 

Tagged with:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *