Tångtider

Här har vi nära till stranden med en aldrig sinande tillgång på tång av alla sorter. Vi brukar hämta lite då och då under sen höst och vinter. Den milda blöta vintern gör arbetet tungt men med några minusgrader hela dygnet blir det lättare.

Jorden här är stenig och sandig och behöver ständigt ett stort tillskott av organiskt material för att hålla mullhalten på en bra nivå och tången har varit en fantastisk tillgång. Först ett lager tång på odlingsbäddarna och sedan ett täcke av halm, löv, barr eller gammalt gräs. Nedbrytningen av tången går snabbare under täcket. När man lyfter lite på både halm och tång där den har legat några veckor så kryllar det av liv vid jordytan. Täckningen förhindrar också att tången torkar vilket underlättar eventuell jordbearbetning senare då stora halvtorra tångruskor är jobbiga att hantera. Torkad tång som man lagrar för sig kan däremot vara en tillgång om du finfördelar/pulvriserar den. Då blir den ett lättanvänt gödselmedel att strö ut i odlingen.
Utgångsläget i odlingarna var något som skulle kunna kallas skräpmark – fattigt och torrt. Under de första åren av uppbyggnad tillfördes massor av halmblandad stallgödsel men även tång. Efter ett par säsonger syntes det tydlig skillnad på de delar som fått mest tång och resten av ytan. God tillväxt och skörd verkade hålla längre över tid i de bäddar där det tillförts mycket tång. Utan större research drar man lätt slutsatsen att det bl. a berott på tångens stora innehåll av mikronäringsämnen och långsamma nedbrytning. Växtligheten har sett mer frisk och balanserad ut.
I år görs också ett test med att använda rester från tidigare hämtad tång som såjord. För 6-7 år sedan hjälpte en grävmaskinist till med att hämta ett stort lass. Det blev en rätt stor andel sand och när den tång som gick att ta vara på var slut växte sandhögen så småningom igen med nässlor och gräs.

Härom veckan började förberedelser på samma plats för plantering av en skogsträdgård och då kunde man se att det var en hel del väl förmultnad tång i små klumpar kvar. Kanske kan det fungera bra som såjord? Såkrukorna brukar fyllas med drygt 3/4 relativt näringsrik jord och översta halvcentimetern med en mer näringsfattig, lätt jord. Det ger plantorna lite näring när de trängs och växer till sig och mig lite extra tid innan skolningen. De första sådderna av chili, aubergine, luktviol, lungrot och några till är gjorda sedan några veckor och än så länge har allt grott bra och ser fint ut. Krukorna behövde täckas extra noga med plast eftersom den fina sanden från stranden väldigt lätt torkar ut. Så snart plantorna växt till sig så borde det istället vara en fördel att det håller sig torrt kring stjälkarna vid ytan.

ÄR TÅNG BRA SOM GÖDSEL?

Tång är ett av människans äldsta gödselmedel, använt över hela världen. Olika sorters alger har använts för olika ändamål, som gödsel, mat, medicin, vinterförvaring av rotsaker eller taktäckning. Nutida försök har visat att man också kan ha använt tången för att förflytta jättelika stenblock genom att dra dem på ett lager av tång!
Tyvärr är det inte helt okomplicerat att använda alger nu då vi har förorenat haven på så många sätt. Tången har lätt för att ta upp näring, inklusive tungmetaller direkt genom sina cellväggar vilket gör att man undrar om det är så nyttigt att gödsla med tång i sina grönsaksodlingar.
Det finns många variabler att ta hänsyn till när man ska försöka bilda sig en uppfattning om tångens värde som gödsel eller mat. Det finns mycket att läsa och en hel del mindre studier gjorda.
Havsalgerna är rika på både makro- och mikronäringsämnen. Studier av potatisodling i tångkompost respektive vanlig trädgårdsjord visar att upptaget av makronäringsämnen som kväve, fosfor och kalium i potatisen var i stort sett detsamma. Däremot var innehållet av mikronäringsämnen som mangan, koppar, zink och bor dubbelt så högt i den tångodlade potatisen. I just detta försök var halten av tungmetaller identisk i båda odlingarna.
Det finns fler studier med lite varierat resultat, dels mellan olika potatissorter men även mellan olika sorters grödor. Exempel på växter som inte verkar ta upp tungmetaller från tången är bönor, sparris, gurka, kål, squash och majs. Hos pumpa har det uppmätts lägre halter av kadmium i plantor odlade i tångkompost än odlade i en blandning av trädgårdsjord och tång.
Det har också i tester avseende kadmiuminnehåll gjorts skillnad på mängden i jorden/tången och tillgängligheten för växterna. Kadmium är inte lättrörligt i en jord med mycket organiskt material och relativt högt pH-värde. Det finns därför ett resonemang som innebär att det kadmium som tillförs med tång borde vara mindre tillgängligt för växterna än den som tillförs med mineralgödsel vilken inte bidrar med något organiskt material. För att komplicera det ytterligare är det också så att olika sorters alger tar upp olika mängd tungmetaller.

Hos livsmedelsverket kan man läsa att den största källan till kadmium dels är den mat vi äter mycket av som potatis och säd, dels några enskilda livsmedel som njure och lever från vuxna djur och vildväxande kungschampinjoner. Deras beräkningar visar också att de allra flesta av oss ligger under Efsas (europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) gränsvärde för intag. Det nämns också att kadmium lättare tas upp av kroppen om man har ett lågt järnvärde.
Hos Naturvårdsverket finns uppgifter om hur mycket tungmetaller det finns i havet längs våra kuster. Beroende på var du bor så varierar halten tungmetaller i havet och troligen därmed även i tången. Av just kadmium är halterna högre i Östersjön än i Kattegatt och Skagerrak.
I odlingssammanhang kan det också vara värt att tänka på att kadmium är en biprodukt vid framställning av handelsgödsel.

Sammanfattningsvis är tång/alger bra på att ta upp all näring som finns i haven bl. a tungmetaller. Om det därför är olämpligt att använda tång som gödsel för odling av mat beror på grödornas förmåga att ta upp tungmetallen och ämnets lättrörlighet under olika förutsättningar. Tången innehåller även ett brett spektrum av mikronäringsämnen som är mycket värdefulla för växterna.
Vi väljer än så länge att fortsätta använda tång i våra odlingar i tron att de goda effekterna överväger och att riskerna för hälsan är förhållandevis små.
Om du vill använda tången men ändå känner dig orolig så håll ett öga på pH-värdet i jorden, prioritera vissa grödor och sorter före andra där du gödslar med tång och se till att du äter varierat och har ett bra järnvärde.

FÅR MAN HÄMTA TÅNG VAR SOM HELST?

Förr fanns det rättigheter för jordbrukare längs kusterna att skörda tång på vissa stränder. Rättigheterna var knutna till fastigheten. På många orter längs kusterna finns ofta mindre vägar med ”Tång” i namnet. På platsen för en del av våra odlingar finns det gamla dokument från 1930-talet med inskrivna tångrättigheter – ”… tillsammans med övriga hemman i Örmevalla och Landa socknar i: dels rätten till tånghämtning vid Kuggavik, Kråkvik, Sörvik,…” och några vikar till. De är troligen inte juridiskt bindande idag, det finns uppgifter som kan innebära att de gäller under en period på 50 år.
I princip handlar det idag om att man behöver tillstånd av markägaren för att hämta tång. Man kan ändå anta att några lass eller säckar till den egna trädgården än så länge inte kommer att saknas av någon. Tång på stränderna är i nuläget mest ett problem för kommunerna under sommarhalvåret då badande vill slippa tången. Glädjande är att ett antal kommuner undersöker möjligheterna att ta tillvara tången för i första hand biogas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: