Läkemalva

Althaea officinalis

Nästan allt går att äta.
Växtplats: Näringsrikt, fuktigt och väldränerat i full sol.
Ätliga delar: Unga skott, blad, blommor, frukt/frö och rot.
Skörd: Unga blad, skott och blommor används i sallad, äldre blad tillagas. Blanda gärna med andra bladväxter. Äldre blad fungerar också som förtjocknings-medel. Roten kan ätas rå, tillagad eller torkas och malas till pulver. Vattnet som blir kvar om du kokar någon del av växten kan användas istället för äggvita om du ska göra maränger.
Mer om växten: Växten har givit namn åt marshmallows, fritt översatt – ”malva som växer på näringsrik mark”. Det finns beskrivet hur man i Egypten redan 2000 f. Kr. ska ha kokat bitar av roten tillsammans med honung tills det tjocknar, därefter silat av resterande vätska, låtit svalna och sedan ätit som godis. Endast för de kungliga och rika förstås. Den här konsten att göra godis kom till Europa och Frankrike under tidigt 1800-tal där ägare av små konfektyrbutiker själva vispade avkoket av roten till en fluffig konsistens. Man vispade ihop malvarot med socker, vatten och äggvitor. Hela proceduren från att torka och pulvrisera roten, till färdig produkt kunde ta två dagar.
Under slutet av 1800-talet började man ersätta malvaroten med gelatin. Den form av marshmallows vi har idag bygger på ett patent från 1948 då en amerikansk företagare kom på idén att hälla smeten i långa rör som skapar rep av marshmallows som får kallna och sedan skärs i bitar och paketeras.