Berggurka

Thladiantha dubia

En perenn, örtartad gurkväxt som på svenska också kallas gullreva eller gulreva. Frodig, vacker växt med stora hjärtformade blad och gula blommor i juli-augusti. Den kan bli 2-3 m lång men vissnar ner helt varje höst. Sprider sig med rotknölarna som ligger ganska nära jordytan.
Växtplats: Berggurkan trivs bäst i ett soligt och skyddat läge med näringsrik och väldränerad jord.
Ätliga delar: Frukt och blad.
Skörd: Den 4 cm långa, brunorangea frukten kan ätas färsk eller tillagad. En del hävdar att den är bäst tillagad men den lär vara smakrik och söt även som färsk. Bladen är håriga så de smakar bäst tillagade.
Mer om växten: Växten anses som möjligt invasiv i delar av Ryssland och finns på listor över ogräs i Nordamerika. Frukten mognar i september-oktober. En lång säsong krävs för att få frukt och du behöver en hanplanta och en honplanta. Det finns även uppgifter som gör gällande att endast bin i dess naturliga miljö, i Kina och Korea kan pollinera blomman. Mindre frukter bildas även utan pollinering men om du vill ha en stor frukt kan du för säkerhets skull handpollinera.
Uppgifter om knölarnas ätbarhet är knappa, därför bör man iaktta försiktighet.