Bilden är tagen idag, en grekvädd som blommar den 31 december 2019. Den sägs blomma juli till september så kanske är det inte självklart att man ska bli glad. Även om man blir det.
Annat att glädjas åt är de ätliga perenner som fortfarande sticker upp här och var, en del för små att skörda av men de är livskraftiga.
Det som går att skörda av är den perenna kålen, stor som en buske. Den har kommit igen tre gånger med nya blad under säsongen efter angrepp av bl.a kålfjärilens larver.
Annat, lite mer blygsamt som dyker upp här och var, gärna på sydsidan av upphöjda bäddar är vintersallaten, eller machesallat som den ofta kallas i handeln. Lite pilliga att plocka men nu finns det sorter som ska vara lite mer upprättväxande, som sorten Baron som är inköpt och ska testas framöver.
Fler självsådder som man blir glad av är sallatscikoria. Den ska grävas upp och både krukas in till försäljning och planteras ut i perenna delar av trädgården.
Nytt för nästa år blir ett par perenna purjolökar, Babington och Poireau perpétuel. De skördas genom att skära av stjälken strax ovan jord och lämna kvar den uppsvällda delen i jorden. Purjolök är en favorit i köket så ser fram mot skörden med spänning. Återkommer till hur de odlas och hur det går.
Som sagt, God Odling 2020!